chilli con carne

Detta är ju en alldeles suverän vardagsrätt i all sin enkelhet tycker jag. Jag minns när jag åt min första chilli, det var på den internationella skolan i Tabouk, Saudi-Arabien. Vi hade fest med skolan och alla skulle ha med sig mat som var speciell för sitt land. Många på skolan var amerikaner och en familj från Texas hade en GRYM!!!! chilli med sig. Jag var elva år och vad jag och pappa hade med oss minns jag inte. Gör du pappa?? Berätta i kommentarerna i så fall! Kanske köttbullar? Det är ju kliché, men meatballs är ju svenskt.

Hur göra chilli då? Tja det är ju inte så invecklat, bryn lite färs och lite hackad lök. Krydda ordentligt med spiskummin, salt, peppar, salt, vitlök, paprika, chillipulver, nåt lagerblad, lite av varje kan man säga. Det allra viktigaste är spiskumminen för att få autentisk smak! På med krossade tomater eller passerade eller varför inte färska? Om du råkar ha rökt torkad chilli liggande hemma (det hade jag! Tack Wippan!) så lägg i en sån och låt puttra med. Låt myspysa så länge du har tid, det blir bara bättre och bättre, se till att det inte blir för torrt bara. (Om det blir det så kan du alltid pytsa i lite av vinet som du ändå pimplar på, det är aldrig fel!) Krydda upp med cayenne eller tabasco till angenäm styrka och smak!

Nu tycker ju jag egentligen att det ska vara både kidneybönor och svarta bönor i en riktig chilli, för det var där den där gången för 26 år sen (herregud vad tiden går, tur att det är så himla roligt hela tiden och tur att det aldrig tar slut!). Så jag kunde inte låta bli att ha i lite soya-bönor som jag läste om på Airams matblogg (länk i marginalen). De innehåller bara 5.8 gr kolhydrater per 100 gr. Men det gör du ju som du vill!